Jag spelar men du hör mig inte.
Hittade ett gammalt word dokument "är man med i leken.docx", hmm vad kan det här vara tänkte jag. Se, alla mina gamla texter jag satt och skrev som ett litet emo. Nejmen seriöst, ganska kul att läsa, skulle vara roligt att skriva igen.
Kommer fortfarande ihåg alla händelser som fick mig att skriva.
Stackars lilla hjärta och hjärna.
Stackars lilla hjärta och hjärna.
Så mycket som har ändrats, men älskar fortfarande stunderna som fick mig att skriva, bra som dåliga.
”Får jag sova hos dig?”
- får jag sova i dig
”jag ska inte tvinga dig att göra något du inte vill”
- gör du inte som jag säger så lämnar jag dig
”Det är bara du, ingen annan”
- Kommer det någon bättre är det klart att jag inte säger nej
”Det spelar ingen roll hur långt jag är från dig fysiskt, du är alltid närmast”
- Ju längre bort du är, ju mer kan jag göra utan att du ser.
Jag var en hemskt sorglig liten flicka emellanåt.
Kommentarer
Trackback
